Svenska artiklar

AI ersätter inte människan i lagöversättning

Översättaryrket håller på att försvinna i takt med att artificiell intelligens tar över översättningsarbetet. Men hur ser det ut inom översättningen av lagar och lagberedningsmaterial? Enligt statsrådets kansli behövs människan även i framtiden inom det här arbetet.

13.5.2026 | Lukuaika: 5 minuuttia

Teksti John Illman

kuvat ja videot Getty Images

Kuuntele juttu

Artificiell intelligens (AI) har utvecklats i rask takt. AI kan i flera fall stöda även översättare i arbetet. Men kan chattrobotar ersätta människan fullt ut i översättningsarbetet när det gäller författningar och regeringspropositioner?

Regeringsrådet Katarina Petrell, som leder svenska språkenheten vid statsrådets kansli, säger att översättarna redan nu använder AI i översättningen av regeringspropositioner och författningstexter. Det är kansliets svenska språkenhet som översätter mellan 60 000 och 80 000 sidor författningstext från finska till svenska per år.

– AI-komponenter har integrerats i det översättningsprogram som översättarna använder. AI är ett bra verktyg i arbetet, men det är inte ännu så utvecklat att det på egen hand kan översätta författningstexter från finska till svenska.

Översättarna bekantar sig med bakgrundsmaterial

Arbetet med lagtexterna inleds i ministerierna. Där finns sakkunskapen när det gäller substansfrågorna och där bereds lagarna. När det finns en färdig text för ett lagförslag på finska sänds den till statsrådets kansli.

Utöver lingvister finns det även översättare med examen i juridik, statsvetenskap, biologi med mera.

I svenska språkenheten finns 45 översättare som arbetar med översättningar till svenska. 27 av dem översätter författningstext.

För att översättningen av lagtexten ska bli smidigare bekantar sig översättarna med bakgrundsmaterial till lagförslagen. Alla översättare är högskoleutbildade – utöver lingvister finns det även översättare med examen i juridik, statsvetenskap, biologi med mera.

Båda språkversionerna är direkt tillämpliga lagar

– Översättningen handlar inte bara om att översätta ord för ord. Lagen ska ha samma innebörd på båda språken. Båda språkversionerna är autentiska, direkt tillämpliga lagar.

Petrell tillägger att översättarna utgår från den finska lagtexten, men följer normer och konventioner för hur det svenska lagspråket i Finland ska utformas. Översättarna har även hjälp av så kallade termbanker och handboken Svenskt lagspråk i Finland (Slaf) i arbetet.

Man följer också om möjligt rikssvensk lagstiftning när man väljer terminologi.

Men man måste komma ihåg att ibland används liknande termer i lagtext i Finland och Sverige för att avse olika saker. Petrell nämner ordet regeringsförklaring som exempel.

– I Sverige används ordet regeringsförklaring för en förklaring som ges vid varje riksdag, medan man i Finland använder ordet regeringsprogram. Då avser man en programförklaring som ges för hela regeringsperioden.

Måste översättas till svenska

Översättningsarbetet av lagtexterna är mycket viktigt. Regeringen kan inte fatta beslut om inte vissa handlingar som ska överlämnas till riksdagen föreligger på båda nationalspråken vid föredragningen i statsrådet.

”Regeringen kan inte fatta beslut om inte vissa handlingar föreligger på båda nationalspråken.”

Det är alltså inte bara lagtexterna som statsrådets kansli översätter. Hela regeringspropositionen (innehållande lagförslaget, paragraferna, motiveringen och konsekvensbedömningarna) översätts till svenska.

Hård tidspress

Översättningsarbetet med lagtexterna är krävande. Det råder ofta en hård tidspress, stora textmängder ska översättas inom en stram tidtabell samtidigt som stor precision krävs.

Tidtabellen för översättningsarbetet varierar beroende på textens längd. Minimitiden är i regel två veckor medan ett dokument på 200 sidor har tidsfristen på två månader.

Översättarnas arbete följer riksdagens rytm.

– Översättningsarbetet är som intensivast under fyra månader på våren och fyra på hösten då de propositioner som riksdagen ska behandla under vår- eller höstsessionen ska översättas för föredragning i statsrådet, säger Petrell.

Människan med i framtiden

Med tanke på att utvecklingen av AI har varit mycket snabb under de senaste åren är det svårt att säga något exakt om framtiden. Men AI kommer inte inom de närmaste åren att kunna ersätta människan när det gäller översättning av författningar och regeringspropositioner, säger Petrell.

Visionen är att översättarna även framöver använder AI som ett av flera verktyg i arbetet, men översättarna behöver också göra egna bedömningar av den text som AI utarbetat. Exakthetskravet på lagtext är högt och än så länge är det bara människan som kan reagera på sakfel som inte passar in i kontexten.

AI kan ännu inte se en text som en helhet.

Petrell konstaterar att översättarna blir allt skickligare på att skriva bra prompter och bättre kunna utnyttja AI som hjälpmedel i översättningsarbetet.

– AI kan ännu inte se en text som en helhet, utan översätter varje ny mening från början, utan att använda sig av text som redan översatts och terminologi som AI använt tidigare i texten. Så länge den artificiella intelligensen inte kan göra den nödvändiga helhetsbedömningen och tillämpa konsekvens i ord- och termval behövs en människa för att slutföra översättningen av texterna, säger Katarina Petrell.

Lagtexter på svenska

Förutom Statsrådets kanslis svenska språkenhet, som översätter närmare 80 000 sidor författningstext i året, finns det även andra instanser som arbetar med de svenska lagtexterna.

Justitieministeriets laggranskare granskar lagtexterna innan propositionerna föredras i statsrådet. Riksdagens svenska byrå översätter de ändringar i regeringens lagförslag som tillkommer under riksdagsarbetet och justerar den slutliga lagtexten.