Svenska artiklar

Fler invandrare ska integreras på svenska

Regeringen Orpo vill öka integration av invandrare på svenska. Mellan fem och tio procent ska integreras på svenska. Det här är inskrivet i regeringsprogrammet. Men hur ska man uppnå målsättningen?

2.9.2025 | Lukuaika: 3 minuuttia

Teksti John Illman

kuvat ja videot John Illman, Privat (Pavel Petrov)

Kuuntele juttu

Riksdagsledamoten, rättsnotarien Otto Andersson (SFP) bekräftar att mellan fem och tio procent av invandrarna ska integreras på svenska. Målsättningen syftar till att säkerställa att integration är möjlig på båda nationalspråken. I nuläget väljer omkring en procent av invandrarna att integrera sig på svenska (Ny Tid).

Det nuvarande regeringsprogrammet är det första i vilket det finns inskrivet hur stor andel av invandrarna som integreras på svenska. Enligt en rapport från Kommunförbundet har integration på svenska utvecklats de senaste åren tack vare utredningar och projekt. Förutom Svenska Folkpartiet driver också Folktinget, Bildningsalliansen och Finlands Svenska Socialdemokrater frågan.

För första gången slår regeringen fast en kvot för integration på svenska.

Över 60 procent av alla finländare med annat modersmål än finska och svenska bor i tvåspråkiga kommuner (Migrationsinstitutet). Enligt Andersson är det viktigt både för individens delaktighet i samhället och för det svenska språkets framtid att invandrare också har möjlighet att integreras på svenska.

Men det finns utmaningar då det kommer till att legitimera integration på svenska. Folktingets Stephanie Lindberg har kontaktats av invandrare som får höra av myndigheter att de är lata som önskar få information om integration på svenska, då den svenskspråkiga arbetsmarknaden är liten. Andersson säger att myndigheterna måste ge tydlig information om möjligheten till svensk integration.

Otto Andersson från Svenska Folkpartiet säger att integration på svenska måste vara ett verkligt alternativ i alla tvåspråkiga kommuner.

Svenska lättare än finska

För att invandrarna verkligen ska lära sig svenska krävs det att de hör svenska i sin vardag. På det finländska fastlandet finns 15 kommuner med svenska som majoritetsspråk. Flera av dessa kommuner väljer att integrera invandrare främst på finska – däribland Kimitoön och Ingå.

– Integration på svenska måste vara ett verkligt alternativ i alla tvåspråkiga kommuner, säger Andersson.

Han tillägger att det också krävs fungerande utbildningsvägar på svenska, från småbarnspedagogik till vuxenutbildning samt finansiering för svensk integrationsverksamhet.

Ett argument för att integreras på svenska är att språket är släkt med andra indoeuropeiska språk – som engelska och tyska – och kan således anses vara lättare att lära sig än finska.

Svenskan upplevs ofta som lättare än finskan – men utan finska blir arbetsmarknaden begränsad.

Migrationsinstitutet uppger att många invandrare anser att svenska är ett lättare språk än finska. Det här bekräftar även Pavel Petrov, född och uppvuxen i ryska Karelen. Petrov valde att också lära sig svenska eftersom han är intresserad av språk.

Utbildnings- och förvaltningscentret skriver på sin webbsida att det för invandrare också är viktigt att lära sig finska, eftersom arbetsmarknaden i Finland i hög grad är finskspråkig. Också Petrov poängterar betydelsen av att kunna finska.

– Genom att kunna finska skaffar man sig en så kallad ”rörelsefrihet” – man är alltså inte begränsad till de tvåspråkiga regionerna, säger Pavel Petrov.

Pavel Petrov från ryska Karelen är intresserad av språk och därför lärde han sig även svenska.

Integration på svenska

Arbets- och näringsministeriet och inrikesministeriet bereder och förbereder lagstiftning om invandring och integration. Lagen om främjande av integration 11 § anvisar att invandraren har en subjektiv rätt att välja att integreras på antingen finska eller svenska.
Enligt Otto Andersson är SFP:s målsättning att integrera mellan fem och tio procent av invandrare på svenska skrivs in i lag. SFP vill också att Finland inför lagstadgade mål, liknande dem i Kanada, där integration på minoritetsspråket har lyckats tack vare tydlig lagstiftning.
Migrationsverket har beslutat att lägga ner flyktingförläggningar då Finland ska ta emot endast 500 flyktingar per år. Av de 26 förläggningar som läggs ner är flera i tvåspråkiga kommuner. Otto Andersson anser ändå att målsättningen att integrera mellan fem och tio procent av invandrarna kan uppnås med de åtgärder som han nämner i artikeln.