Ilmiöt

Svenskfinland kan se annorlunda ut i framtiden

I Finland finns 33 kommuner med finska och svenska som officiella språk. Dessa utgör Svenskfinland. Men på grund av demografiska förändringar kan området se annorlunda ut i framtiden, då en kommun kan gå från att vara tvåspråkig till att bli enspråkig.

25.3.2025 | Lukuaika: 4 minuuttia

Teksti John Illman

kuvat ja videot John Illman

Kuuntele juttu

På fastlandet finns 308 kommuner. Av dessa har 33 kommuner finska och svenska som officiella språk. Det finns 15 kommuner med svenska som majoritetsspråk och 18 kommuner med finska som majoritetsspråk i Finland. Gatuskyltarna i en kommun har gatunamnet på majoritetsspråket högst upp.

Men det har funnits fler tvåspråkiga kommuner. Enligt tidningen Helsingin Sanomat har bland annat Kervo och Tusby tidigare varit tvåspråkiga kommuner. Om minoritetens andel sjunker under sex procent blir kommunen enspråkig.

Bland annat Kervo och Tusby har tidigare varit tvåspråkiga kommuner.

Johanna Lindholm arbetar vid Kommunförbundet och är sakkunnig om lagstiftningen kring kommuners tvåspråkighet. Lindholm anser att det är svårt att entydigt säga om den nuvarande lagstiftningen för hur en kommuns tvåspråkighet bestäms är bra eller dålig. Det finns inget konkret alternativ att jämföra med.

– Oberoende så sker förändringarna i de språkliga förhållandena relativt långsamt och jag ser inte skäl att justera det nuvarande systemet.

Lindholm tillägger att hon inte sett att kommuners tvåspråkighet skulle vara aktuellt på nationell nivå inför vårens val.

Mörskom och Pyttis blir enspråkiga?

Antalet tvåspråkiga kommuner påverkas inte bara av den svenskspråkiga befolkningens utveckling utan även av om antalet finskspråkiga och personer med annat modersmål ökar eller minskar. Både enspråkigt finska och tvåspråkiga kommuner har demografiska utmaningar.

Det är svårt att säga om antalet tvåspråkiga kommuner blir fler eller färre i framtiden. Men det finns reella risker för att kommuner som Mörskom i Nyland och Pyttis i Kymmenedalen, med små minskande svenskspråkiga minoriteter, går från att vara tvåspråkiga till att bli enspråkigt finska.

Men i somliga enspråkigt finska kommuner ökar finlandssvenskarna. Det främsta exemplet är S:t Karins.

Det finns en möjlighet att S:t Karins blir en tvåspråkig kommun om ett par decennier.

S:t Karins är enspråkigt finskt men finlandssvenskarna är 1700 till antalet och utgör 4,9 procent av stadens befolkning. Om finlandssvenskarnafortsätter attt öka i samma takt som tidigare under 2000-talet,kommer S:t Karins att vara en tvåspråkig kommun om ett par decennier (Folktinget).

Gatuskyltarna i en kommun har gatunamnet på majoritetsspråket högst upp. När majoritetsspråket ändras byter namnen på skyltarna plats.

Finlandssvenskarna flyttar till större städer

Vilka kommuner som är tvåspråkiga fastställs vart tionde år. Den senaste fastställningen gjordes 2023. Lindholm säger att det för tillfället inte finns någon oro för att en tvåspråkig kommun skulle bli enspråkig.

Forskaren Jan Saarela vid Åbo Akademi uppger i sin undersökning för Tankesmedjan Magma att finlandssvenskarna ser ut att bo i större städer eller i regioncentrum i högre grad i framtiden i stället för på landsbygden.

Tvåspråkigheten har betydelse för hur diverse ärenden i kommunen sköts. Lindholm säger att ju mindre den språkliga minoriteten i kommunen är, desto svårare är det att garantera service på båda språken.

Territoriell autonomi i Kanada och Schweiz

Territoriell autonomi skulle kunna motverka en eventuell minskning av Svenskfinland. Ett exempel på territoriell autonomi är Åland, som hör till Finland men har ett eget parlament och kan stifta egna lagar.

Hur vanligt är territoriell autonomi för minoriteter internationellt sett? Forskaren Nina Carlsson skriver för Kommuntorget att Svenskfinland är ganska unikt, eftersom området inte har territoriell autonomi. Det har däremot exempelvis kanadensiska Quebec.

Eftersom svenska är ett officiellt språk i Finland, jämställt med finska enligt grundlagen, möjliggör för upprättande av svenskspråkiga skolor, klubbar med mera utanför tvåspråkiga kommuner där svenskan har en förhållandevis svag ställning. Det här sker knappt varken i Kanada eller Belgien, skriver Carlsson.

Lindholm anser att det finns fördelar med att inte ha territoriell autonomi.

– Genom den rådande lagstiftningen ser jag att Finland har större möjligheter att vara ett tvåspråkigt land rent nationellt.

Det finns fördelar med att inte ha territoriell autonomi.

Men Schweiz, med flera officiella språk, består å sin sida av 26 kantoner (delstater). Kantonerna har ett omfattande självstyre och enligt territorialprincipen har de rätt att själva bestämma över språkpolitiken, skriver minoritetsspråksforskaren Johan Häggman i sin utredning för Tankesmedjan Magma. Av Schweiz kantoner är 23 officiellt enspråkiga.

I diskussionen om svenskan i Finland ställs ofta territoriell autonomi och ett officiellt tvåspråkigt land mot varandra. Samma motsatsförhållande finns inte i Schweiz. Territorialprincipen medför att alla officiella språk förblir starka. Det går alltså att ha fler nationalspråk och aktivt främja det mindre av dessa, skriver Häggman.

Tvåspråkiga kommuner i Finland

Enligt paragraf fem i språklagens är en kommun på det finländska fastlandet tvåspråkig om åtta procent eller 3000 personer av kommunens totala befolkning har svenska eller finska som modersmål. I Finland finns det 33 kommuner med både finska och svenska som officiella språk.
Om minoritetens andel sjunker under sex procent blir kommunen enspråkig.